Naturkontakt, Närvaro, Kreativitet

 

 

Jag heter Johan Granbom och är poet/författare, konstnär och jordpräst. Jag håller kurser i närvaro, kreativitet och naturkontakt. Dessutom leder jag sångcirklar och örtvandringar.

Min konst kommer till uttryck i bl.a. poesi, prosa och musik. Nu senast med boken "Att böja linjer och bygga cirklar".

Jag gör även grundade healingsessioner; Närvarobalansering, och utför olika ceremonier, som namngivning och bröllop.

 

MINA BLOGGPOSTER

höstceremoni 2017

Vi vandrar ut i skogens svalkande skugga. Mossan knastrar under våra fötter, torkan dröjer sig kvar i jorden, ännu inga stora regn. De vita stjärtmesarna kvittrar och stoltserar med sina långa fjädrar i trädkronor runtomkring oss. Under några bruna löv hittar jag röksvampar med mjällt vitt innanmäte. Skär loss och borstar dem, njuter av påbörjad rutin att samla svamp. Blicken tar in marken på ett nytt sätt, urskiljer soppar och kantareller, höstens gåvor. Klättrar upp för en sluttning, smakar de röda lingonens speciella sötma. Hittar en uppvärmd klippa där vi smeks av solens värme. Snart sitter vi nästan nakna, jag och min vän, delar en fika i sommarens sista dag.

Några dagar senare har kyliga regnslöjor dragit in över Göteborg, jag kan knappt se Masthuggskyrkans siluett från mitt fönster på Hisingen. Staden känns verkligen som mitt hem efter att tillbringat större delen av de senaste  sex åren här.  Hösten är en tid att flytta eller låta rötterna djupna än mer. Trots att vindarna är starka och lockar till äventyr, lyssnar jag till den bördiga mullens  röst, den lovar trygghet och framtida skördar. En odlingscykel är slut och redan tar nästa vid. Allt som odlats dör, skördas och rensas undan. Vi håller fröna i vår hand, en ny början.

Runt den 22a september infaller Höstdagjämningen. Året är enligt flera gamla traditioner indelat i 8 högtider eller eldfester, varav höstdagjämningen är en. Idag påverkas vårt samhälle väldigt lite av årets skiftningar, förr i tiden styrdes man mycket mer av detta. Att hålla reda på årstiderna gav trygghet, kraft, och var på många sätt livsnödvändigt.

För mig är dessa högtider ett sätt att få närmare kontakt med naturens - och mina egna skeden. Genom att stanna upp vid dessa åtta tidpunkter får jag perspektiv på mitt liv. Från olika traditioner, främst den keltiska, får jag symboliska teman att fokusera på och hämta kraft och lekfullhet ur, när jag betraktar mitt liv och naturen.

Höstdagjämningen, som infaller om två veckor, handlar om balansen mellan mörker och ljus. Den infaller vid ett ögonblick när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan. Under ett dygn är dag och natt är lika långa.

Liksom vid Vårdagjämningen är det en tid att begrunda polariteterna i livet; görande o varande, tanke o känsla, trygghet o frihet, godhet o ondska. Hur ser det ut i våra liv? Och hur ska vi förhålla oss till alla mörka händelser i världen, hur kan vi bidra med ljus? Var hämtar vi styrka när sorgen förlamar våra hjärtan? När ska kärlekens sång befria hatets fångar? Kan vi behålla friden inuti när det stormar som hårdast?

  Genom att gå ut i naturen, ensam eller med andra, kan vi få vila och hämta kraft, låta tankarna röra sig i nya banor. Vi kan öppna oss i tacksamhet för naturens gåvor o böndernas ansträngningar. Samtidigt som vi firar skörden accepterar vi att naturen går till vila och stillhet, och att värmen ger vika för kölden.

Denna förvandling har många myter kopplade till sig. Guden i form av Den gröne mannen dör med växtligheten o återföds till våren. Gudinnan omvandlas från Modern till Den gamla häxan. Hennes nedstigande i dödsriket har skildrats i bl.a. historierna om den sumeriska gudinnan Inanna, och om Demeter och hennes dotter Persephone i den grekiska mytologin.

  Trädet eller växten som enligt keltisk tradition förknippas med september är Murgrönan. Den anses vara det starkaste ”trädet” då den kan kväva till och med den största eken. Murgrönan kan blockera vår väg, utmana oss. Den kallar oss inåt, till att möta oss själva och vår skugga. Är vi redo att tränga igenom och se vad som döljer sig där bakom. Vad är det som blivit bortglömt och göms bakom murgrönans klänggrenar? 

Låt oss mötas för att dela sommarens skörd av upplevelser, och samtidigt ta ett avsked av den tid som varit utan att försöka hålla den fast. Tillsammans kan vi hjälpa varandra att gå vidare. Välkomna till en höstdagjämningsträff, för grundning, närvaro och firande!

 

Praktisk info

Söndagen den 24 september sker nästa träff för ”Böja linjer och bygga cirklar” i Göteborg! Det är en serie kurser med fokus på närvaro, kreativitet och naturkontakt. Vi uppmärksammar högtiderna som markerar årets skiften, som vårdagjämning o valborg. 

Vi rör oss ut bland Änggårdsbergens dalgångar och skogspartier, möter växtligheten och söker stigar in i oss själva. Vi växlar mellan egen reflexion över olika frågor, delande med varandra och uttryckande i rörelse, röst och med naturens egna material. Inspirerat av årstidernas olika kvaliteter gör vi övningar för att fördjupa kontakten mellan oss och naturen. Efter denna guidade vandring landar vi vid en vacker plats där mötet med de fyra elementen fördjupas i en ceremoni med eld och sång. Genom symboliska handlingar lämnar vi det gamla bakom oss och bjuder in den nya årstiden. Avslutningsvis firar vi övergången med en enkel måltid i brasans sken. 

 

Ta med; varma kläder du kan röra dig ledigt i, och något att sitta på. Frukt, nötter, ost eller dylikt till avslutande knytis o till paus i mitten av kursen.

Pris; 350kr/250kr(med jobb/för studenter, sjukpensionärer etc).

Obs! 50kr rabatt för bokning innan 22/9

Anmälan; Boka din plats genom att skicka en hälsning o betala med swish, eller be om bankuppgifter i din hälsning, för att sätta in på konto. 

Tid; 2e oktober, 1350-19

 

Plats; Vid dammen vid Entrén till Botaniska trädgården (vi kommer sedan ta oss ut i Änggårdsbergen)

 Maxantal är 12 deltagare 

För frågor går det att nå mig på 0708-474529 (detta nr för swish)  

0 Comments

Vårdagjämning 2017

 

Söndagen den 19e mars sker årets andra träff för ”Böja linjer och bygga cirklar” i Göteborg! Det är en serie kurser med fokus på närvaro, kreativitet och naturkontakt. Vi uppmärksammar högtiderna som markerar årets skiften, som vårdagjämning o valborg. Nytt för i år är att vi utforskar de olika grundelementen, denna gång blir det Jordelementet.

Vi rör oss ut bland Änggårdsbergens dalgångar och skogspartier, möter naturen och söker stigar in i oss själva. Vi växlar mellan egen reflexion över olika frågor, delande med varandra och uttryckande i rörelse, röst och med naturens egna material. Inspirerat av årstidernas olika kvaliteter gör vi övningar för att fördjupa kontakten mellan oss och naturen. Efter denna guidade vandring landar vi vid en vacker plats där mötet med de fyra elementen fördjupas i en ceremoni med eld och sång. Genom symboliska handlingar lämnar vi det gamla bakom oss och bjuder in den nya årstiden. Avslutningsvis firar vi övergången med en enkel måltid i brasans sken. 

Läs en längre Vår-betraktelse längre ner på sidan!

 

Ta med; varma kläder du kan röra dig ledigt i, och något att sitta på. Frukt, nötter, ost eller dylikt till avslutande fikaknytis o till paus i mitten av kursen.

Pris; 350kr/250kr(för studenter, sjukpensionärer etc).

Obs! 50kr rabatt för bokning senast 15/3

Anmälan; Boka din plats genom att skicka en hälsning o betala med swish, eller be om bankuppgifter i din hälsning, för att sätta in på konto. 

Tid; 19e mars, 1350-1900 (vi lämnar botan kl 14)

Obs! När vi avslutat, tar det oss ca 20 minuter att gå tillbaka t startplatsen.

Plats; Vid dammen vid Entrén till Botaniska trädgården (vi kommer sedan ta oss ut i Änggårdsbergen)

 

Maxantal är 12 deltagare 

För frågor går det att nå mig på 0708-474529 (detta nr för swish)

Varmt Välkommen!

Johan Granbom, författare, musiker och jordpräst

 Nästa träff blir Valborg/Beltaneceremoni 7 maj

 

Kommentarer från deltagare: 

"Tack för denna vandring med olika element för inre växt och insikt och kvällselden på hög höjd - inre glöd och rening från askan!"    

"Tack för denna underbara dag i naturen! Johan, du hjälpte oss att hitta tillbaka till moder jord och till våra inre väsen!" 

VÅRBETRAKTELSE

Jag bokar in en resa till pappa och de småländska skogarna lagom till vinterns troligen sista manifestation. I tre dagar kan jag njuta av snöns vita glans under de mörka granarna. Vi kapar ved inför nästa höst, eldar för fullt i brasorna och går långa promenader i naturen. Frånvaro av vind och markens snölager får tystnaden att framträda extra tydligt. Bara ljuden av våra andetag och snöns olika läten beroende på temperatur; knarrande, plumsande och sista dagen mer slaskande. Överallt syns spår av skogens invånare och ibland möter vi även dem; älg, tjäder och småfåglarna. Mest ser vi grävlingen, rådjuret och harens spår, men även räv och älg. Den sista morgonen har jag övat upp mitt seende en aning och upptäcker något nytt. Spåret är nästan lika stort som min hand och pappa är övertygad om att det är en varg. 

Återvänder till Göteborg och möts av bländande vårsol och späda krokusar bredvid snödroppar och vintergäck. Snön smälter snabbt bort och en liten knubbig snögubbe på min bakgård är allt som är kvar. Våren för med sig rörelse och flöde. Nytt liv stiger ur jorden, det är en tid med snabba skiften och omställningar. Mitt i detta infaller Vårdagjämningen, runt den 20 mars.

 

Vårdagjämningen, eller Ostara, handlar om balansen mellan mörker och ljus. I nordisk tradition kallas festen Segerblot, ett blot/firande för att solen än en gång besegrar mörkret och vintern. Det är också ett firande av naturens uppvaknande och växter och djurs fruktbarhet.

Vårdagjämningen infaller vid ett ögonblick när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan. Under ett dygn är dag och natt är lika långa.

Vid Ostara firas även återfödelse av jord och solguden. Båda har dött under hösten och vintern som representanter för naturens död, men vaknar nu till liv under de olika namn de bär; Mithras, Adonis, Osiris, och Dionysos. Det vi idag kallar påskfirande bygger mycket på vårdagjämningsfirandet, kristendomen flyttade högtiden till påsk. ”Påskharen”(som egentligen är marsharen) och de målade äggen kommer därifrån. Marsharen representerar den uppvaknande fertiliteten, den har sin mest aktiva parningstid just nu. Inom den persiska religionen zoroastrismen har man målat ägg vid denna tid i tusentals år. Det finns även en legend om en marshare som gav ett målat ägg till gudinnan Ostara. Ägget står för födelse och liv, cirkel och evighet. Skalet symboliserar Mångudinnan och gulan Solguden.

I en del kulturer firades nyår vid Vårdagjämningen, detta lever kvar bl.a. hos kurder och perser, som kallar högtiden Nowruz. Ett av alla de sätt de firar är att hoppa över eldar, som symboliskt tar emot sjukdom och rädslor.

Enligt keltisk tradition är asken trädet för marsmånad. Asken som i nordisk mytologi var livets träd, Yggdrasil. Den står för nytt liv, återfödelse. Vid rötterna möter vi vårt inre barn, som ligger dold i aska. När vi bjudit in henne, genom att släppa fram våra undertryckta känslor, finns det sedan plats för lek o fantasi. Att spira som en vårblomma, tränga igenom jordytan, illusionerna, när man i känslorna fått kontakt med sin djupaste kraft.

I leken blir trädet en hel värld att upptäcka. I dess krona finner vi en viloplats och likt örnen utsikt över våra liv. Vi kan inte ändra våra rötter, vår barndom, men genom acceptansen och klarsynen förvandlas våra upplevelser. I stillheten kan vi lyssna till vårt inres viskningar.

Ian S. Heginworth, en pionjär inom Environmental arts therapy, skriver så här om trädet kraft; "Oden hängde upp o ner i trädet och lärde sig runornas hemligheter, Buddha satt under det och blev upplyst och Kristus spikades upp på det. De överlämnade sig o gav upp sina gamla självbilder."

 

Vädret överraskar oss nästan varje dag under marsmånad, råfuktig kyla byts till snöoväder och sedan till stilla soliga dagar, men värmen i jorden stiger och det börjar bli dags att så de första fröna. Den gröne mannen, Dionysos, sträcker knakande sina bruna knotiga armar mot skyn, än en gång återföds han för att förenas med sin älskade, Moder Jord. Ikväll går jag ut och lindar mina armar runt en ask och sjunger min sång: Green man awakening from his long sleep, shaking of the dry leaves, dancing around, in his warm footsteps flowers they bloom, spring is returning to our world again.

7 Comments

imbolc 17

Söndagen den 29e januari sker årets första träff för ”Böja linjer och bygga cirklar” i Göteborg!  Det är en serie kurser med fokus på närvaro, kreativitet och naturkontakt.

Vi möts i cirkeln, rensar ut det som varit och bjuder in nytt med närvaro o kreativitetsövningar, samvaro med varandra o naturen, tänder en brasa o avslutar med en knytismåltid.

I år blir det ett extra tema vid träffarna. Vi kommer att utforska de olika elementen, denna gång kommer temat vara Luftelementet!

Obs! Se en längre text med en betraktelse över Imbolc längre ner på sidan.

 

Ta med; varma kläder du kan röra dig ledigt i och någon dyna att sitta på. Frukt, nötter, ost eller bröd till avslutande fikaknytis o till paus i mitten av kursen.

Anmälan; bekräfta att du kommer genom att skicka ett mejl till mig

Tid; 29e januari, kl 14-18 Plats; Entrén till Botaniska trädgården (vi kommer sedan ta oss ut i Änggårdsbergen)

Pris; 350kr/250kr(för studenter, sjukpensionärer etc). Maxantal är 13 personer.

För frågor går det att nå mig på 0708-474529

Nästa träff  blir vid vårdagjämningen, 20e mars.

 

Varmt Välkommen!

 

 

Sakta, sakta förlängs solljuset i vår nordliga hemvist, men ännu är det mycket grått o mörker. Snön har fallit väldigt sparsamt i södra Sverige. I år kanske det inte ens blir någon vinter, märklig känsla av att ha missat en årstid, även om det varit några korta perioder av kalla och vita dagar. Nu känns det nästan som om våren redan är på väg.

Jag tycker att det är så skönt när naturen verkligen får gå till vila och all grönska täcks av ett vitt hölje. Jag inbillar mig att det infinner sig en annan slags återhämtning för mig då. Vintern blir inte bara en tuff och mörk tid fylld av slask o influensor, utan en tydlig period med sin egen karga skönhet, en motsats till sommarens öppna famn. När vi får möjlighet att ta in och uppskatta alla skiftningar i året kan våra liv bli rikare och djupare.

Året är enligt gamla traditioner indelat i olika högtider eller eldfester, varav Imbolc är en. Idag påverkas vårt samhälle väldigt lite av årets skiftningar, förr i tiden styrdes man mycket mer av detta. Att hålla reda på årstiderna gav trygghet, kraft, och var på många sätt livsnödvändigt. För mig är dessa högtider ett sätt att få närmare kontakt med naturens - och mina egna skeden. Jag får symboliska teman att fokusera på och hämta kraft och inspiration ur.

 

Ordet imbolc är fornirländska och betyder ”i magen”, vilket syftade på fårtackornas svällande magar med de kommande lammen. En annan betydelse av ordet är ”tackornas mjölk”, att deras mjölk började rinna till då. Dessa var hoppfulla tecken på att vintern höll på att släppa sitt grepp och att våren var på väg med ny näring.

Symboliskt sett är detta en tid för idéer och inspiration att befruktas och växa till mognad. Det är också en tid för omstart, att samla krafter för att ta sig an det som inte förverkligades förra året.

Imbolc är en keltisk högtid som numera oftast firas runt den 2e februari, och markerar början på slutet av vintern. Då övergår Midvinter-perioden till Imbolc, följd senare av Vårdag-jämningen som inträffar ca 20e mars. Exakta tidpunkten är framför allt kopplad till mån- och solcykler, men även till tecken i naturen, som när de första blommorna kommer fram ur snön eller fårens graviditet.

Imbolc handlar dels om att fira solens växande kraft och den återvändande värmen, dels om att rensa inför våren. Det är en tid att göra fint hemma, sopa ut eventuella rester av förra året och vintern, skapar plats till det nya året. Enligt keltisk tradition går gudinnan Brigid på jorden vid Imbolc. Hon är helandets, poesins, och smidets inspiratör. Cykliskt sett är det tiden för Gudinnans övergång från gammal kvinna till jungfru, och för jordens återfödelse. Det som har legat i vila vaknar upp igen, nytt liv föds i livmodern.

I nordisk asatro firade man Disablot i övergången mellan februari och mars, då man även hade ett stort möte och marknad, Disting. Det är en fest för hemmets kvinnliga skyddsandar, disorna, och för valkyriorna. Temat är önskningar om god skörd.

I kristendomen kallas högtiden Kyndelsmässodagen (Candlemass på engelska), när man bl.a. firar minnet av hur Jesus som spädbarn bars fram i templet. Mycket talar för att gudinnan Brigid omvandlades till Sankt Brigit, som firas på flera håll den 2e eller 14e februari.

 

Den keltiska kalendern har ett träd för varje månad, pilen är februaris representant. Hon anses vara den mest feminina av träd, och står som symbol för både kärlek och sorg. Pilträdet bjuder in oss att släppa taget om det som är dött, det som håller oss tillbaka. Att möta smärtan i den mörka natten och låta sörjandet skölja igenom oss utan att göra motstånd, som en frisk vårflod. I stillheten som följer kan nya frön gro. Jag känner igen detta i mitt eget liv, att det är mycket känslor som rör sig nu i de underjordiska floderna. Gamla mönster och monster som spelat ut sin roll, men inte frivilligt släpper taget. Djupa andetag, tillit och tålamod hjälper till att ge utrymme åt sorgen att dansa en sista dans, för att sedan återfödas som kärlek. Gång på gång återvänder vi inåt för att växa. Lite mindre rädda varje gång, och i snön syns plötsligt vintergäcken och snödropparna.

 

 

Inspiration till denna text kommer bl.a. från flera sidor på nätet (Wikipedia, Gudinne- och Neopaganhemsidor), och boken ”Environmental Arts Therapy” av Ian Siddons Heginworth.

0 Comments

retreat för män höst 16

Vi inledde helgen med att dela en gryta korv Soyanoff, därefter tog vi en kvällspromenad utan ledljus i höstmörkret. Väl tillbaka i stugan tände vi en eld i den öppna spisen och utforskade vår kreativitet med några lekfulla skrivarövningar.

Lördagen började med uppmjukande yogarörelser på träverandan, där vi också åt vår frukost i solskenet. Större delen av dagen vandrade vi längs gamla stigar, över och runt urberg och brandgula träd. På egen hand och i grupp reflekterade vi över våra visioner, och vad som hindrar oss från att nå dem. Efter vandringen vilade vi och åt en middag baserad på årstidens grönsaker och frukt.

I skymningen begav vi oss till sjön Djupvattnet. Mörkret sänkte sig och stjärnhimlen lyste lika givmilt över oss som natten innan. I den stilla natten steg röken från brasan rakt upp mot stjärnorna, medan vi delade berättelser, sånger och livsöden.

Söndagmorgonen återvände vi till Djupvattnet för yogaövningar och ett uppiggande dopp i sjön. Retreaten avslutades med att var och en fick en stund att lyfta fram någon viktig fråga eller önskan.

 

 

Preliminärt blir nästa Retreat för män-datum 3-5 februari 2017. 

höstceremoni 2016

  Vandrar ut i skogens fuktiga grönska. Solen silas genom bokbladens välvda tak.  Enstaka småfåglar kvittrar ännu i busksnåren.  Överallt svampar i olika storlekar och färger. Badar i en grund, svalkande tjärn och torkar på varma hällar. Klättrar upp för slänter och klippor, smakar de röda lingonens speciella syrlighet. I munnen blandas de med ett fåtal stora blåbär. Solen går i moln, men vinden är svag och ljum. Når fram till mitt mål, en undanskymd eldstad jag gjort ett tidigare år. Här hittar jag turens enda skogsguld, ett litet bestånd kantareller. Gör upp en brasa och njuter av enbuskens aromatiska doft när det förvandlas till kol.

  Varje år kommer hösten, lägger sommaren till vila, ibland bryskt, ibland milt smekande som i år. En tid att flytta eller låta rötterna djupna än mer. Vindarna är starka och lockar till äventyr, mullens mörka bördighet lovar trygghet och framtida skördar. En odlingscykel är slut och redan tar nästa vid. Allt som odlats dör, skördas och rensas undan. Vi håller fröna i vår hand, en ny början.

Runt den 22e september infaller Höstdagjämningen. Året är enligt flera gamla traditioner indelat i 8 högtider eller eldfester, varav höstdagjämningen är en. Idag påverkas vårt samhälle väldigt lite av årets skiftningar, förr i tiden styrdes man mycket mer av detta. Att hålla reda på årstiderna gav trygghet, kraft, och var på många sätt livsnödvändigt.

För mig är dessa högtider ett sätt att få närmare kontakt med naturens - och mina egna skeden. Genom att stanna upp vid dessa åtta tidpunkter får jag perspektiv på mitt liv. Från olika traditioner, främst den keltiska, får jag symboliska teman att fokusera på och hämta kraft och lekfullhet ur, när jag betraktar mitt liv och naturen.

Höstdagjämningen, som infaller om en dryg vecka, handlar om balansen mellan mörker och ljus. Den infaller vid ett ögonblick när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan. Under ett dygn är dag och natt är lika långa.

Liksom vid Vårdagjämningen är det en tid att begrunda polariteterna i livet; görande o varande, tanke o känsla, trygghet o frihet, godhet o ondska. Hur ser det ut i våra liv? Och hur ska vi förhålla oss till alla mörka händelser i världen, hur kan vi bidra med ljus? Var hämtar vi styrka när sorgen förlamar våra hjärtan? När ska kärlekens sång befria hatets fångar? Kan vi behålla friden inuti när det stormar som hårdast?

  Genom att gå ut i naturen, ensam eller med andra, kan vi få vila och hämta kraft, låta tankarna röra sig i nya banor. Vi kan öppna oss i tacksamhet för naturens gåvor o böndernas ansträngningar. Samtidigt som vi firar skörden accepterar vi att naturen går till vila och stillhet, och att värmen ger vika för kölden.

Denna förvandling har många myter kopplade till sig. Guden i form av Den gröne mannen dör med växtligheten o återföds till våren. Gudinnan omvandlas från Modern till Den gamla häxan. Hennes nedstigande i dödsriket har skildrats i bl.a. historierna om den sumeriska gudinnan Inanna, och om Demeter och hennes dotter Persephone i den grekiska mytologin.

Skördegudinnan Inanna stiger ner till dödsriket när hon blivit sviken av sin make. Där får hon träda in framför sin syster dödsgudinnan Ereshkigal, efter att ha avsagt sig all sin makt. Hon dödas för att förnekat det mörka inom sig, men återföds och försonas med sin syster. Ljus och mörker, himmel och dödsrike försonas. Inannas make, Dumuzi, straffas att tillbringa halva året i dödsriket.

  Trädet eller växten, som enligt keltisk tradition förknippas med september, är Murgrönan. Den anses vara det starkaste ”trädet” då den kan kväva till och med den största ek. Murgrönan kan blockera vår väg, utmana oss. Den kallar oss inåt, till att möta oss själva och vår skugga. Är vi redo att tränga igenom och se vad som döljer sig där bakom. Vad är det som blivit bortglömt och göms bakom murgrönans klänggrenar?

 

Låt oss mötas för att dela sommarens skörd av upplevelser, och samtidigt ta ett avsked av den tid som varit utan att försöka hålla den fast. Tillsammans kan vi hjälpa varandra att gå vidare, stötta, spegla och rensa undan murgrönan. Välkomna till en höstdagjämningsträff, för grundning, närvaro och firande!

 

Praktisk info

Söndagen den 2e oktober sker årets fjärde träff för ”Böja linjer och bygga cirklar” i Göteborg! Det är en serie kurser med fokus på närvaro, kreativitet och naturkontakt. Vi uppmärksammar högtiderna som markerar årets skiften, som vårdagjämning o valborg. Nytt för i år är att vi utforskar kroppens olika kraftcentra, Chakras; hur vi får kontakt med och kan använda dess kraft. Denna gång undersöker vi fjärde chakrat, hjärtchakrat.

Vi rör oss ut bland Änggårdsbergens dalgångar och skogspartier, möter växtligheten och söker stigar in i oss själva. Vi växlar mellan egen reflexion över olika frågor, delande med varandra och uttryckande i rörelse, röst och med naturens egna material. Inspirerat av årstidernas olika kvaliteter gör vi övningar för att fördjupa kontakten mellan oss och naturen. Efter denna guidade vandring landar vi vid en vacker plats där mötet med de fyra elementen fördjupas i en ceremoni med eld och sång. Genom symboliska handlingar lämnar vi det gamla bakom oss och bjuder in den nya årstiden. Avslutningsvis firar vi övergången med en enkel måltid i brasans sken. 

 

Ta med; varma kläder du kan röra dig ledigt i, och något att sitta på. Frukt, nötter, ost eller dylikt till avslutande knytis o till paus i mitten av kursen.

Pris; 350kr/250kr(för studenter, sjukpensionärer etc).

Obs! 50kr rabatt för bokning senast 25/9.

Anmälan; Boka din plats genom att skicka en hälsning o betala med swish, eller be om bankuppgifter i din hälsning, för att sätta in på konto. 

Tid; 2e oktober, 1430-19

Obs! När vi avslutat, tar det oss ca 20 minuter att gå tillbaka t startplatsen.

Plats; Vid dammen vid Entrén till Botaniska trädgården (vi kommer sedan ta oss ut i Änggårdsbergen)

 Maxantal är 12 deltagare 

För frågor går det att nå mig på 0708-474529 (detta nr för swish)